Ekonomi – vår modell
Föreningens planeringsmodell för gemensamt markköp och off-grid-byggande. Siffrorna är illustrativa och ska verifieras med bank och revisor innan beslut.
Möjliga sätt att organisera ägande och boende
Vi tittar på olika modeller för hur föreningen kan äga mark och hur medlemskap och boende hänger ihop. Här är alternativen vi utforskar.
Föreningen äger marken. Medlemskap och boplats hänger ihop — den som blir medlem får också en plats att bo på.
Föreningen äger marken, men medlemskapet har två delar: kapitalinsats (hjälper finansiera marken) och bo-rätt (plats att bo på). Man kan vara med utan att boplats följer automatiskt. Inspirerat av danska Grobund.
En stiftelse äger marken permanent — starkt skydd mot spekulation. Medlemmarna har bruksrätt. Mer komplext att starta, något att ha i bakhuvudet för framtiden.
Illustrativt planeringsunderlag — ej juridisk rådgivning.
Markköp via gemensamt föreningslån
Föreningen tar ett gemensamt lån för markköpet. Varje hushåll betalar sin andel av ränta och amortering varje månad.
Grundinsats ~400 tkr per hushåll
Varje hushåll bidrar med en grundinsats som täcker markköpets eget kapital plus bygg/VA-material. Kan betalas kontant eller finansieras privat.
Off-grid – material från marken
Föreningens planeringsgrund utgår från att timmer, lera och arbete kommer från platsen och gemenskapen – inte från bygghandel och hantverksfakturor.
- Timmer från egen skog – kostar tid, inte pengar
- Lera från marken – jordhus-tekniker (cob, lerklining)
- Arbete via timbank – gemensamt byggande, dokumenterade timmar
- Kontantutlägg = köpta komponenter – fönster, fästen, verktyg
Intjäning – marken bär sig själv
Redan från år 1 kan enklare verksamheter skapa intäkter som täcker drift och möjliggör extra amortering. År 2–3 uppskattas bas till ca 450–750 tkr/år för hela gemenskapen.
Tidslinje – steg för steg
Kostnaden kan sjunka över tid om bidrag, intäkter eller fler hushåll tillkommer.
Föreningen köper marken. Grundinsats betalas eller finansieras.
Brunn, startkojor, första odlingar. Låga materialkostnader.
Permanentbostäder växer fram via timbank och workshops. Material från platsen.
Bete, kurser, odling. Intäkter täcker drift och möjliggör extra amortering.
Lånet minskar, marken bär sig. Kostnaden sjunker om bidrag/intäkter tillkommer.
Om konventionellt VA krävs
Om kommunen kräver WC med markbädd eller minireningsverk istället för torrtoalett och gråvattenlösning blir bygg/VA-kostnaden högre – uppskattningsvis 300–600 tkr per hushåll istället för ~140 tkr. Det är en risk vi hanterar i tillståndsprocessen.